Onödig nervositet över religion i skolan

Jonas Lindberg ledarskribent

Läroplanen. Under våren har religiösa friskolor starkt ifrågasatts från politiskt håll. Nu väntar skolavslutningar om hörnet och förmodligen får vi än en gång debatter om det lämpliga eller olämpliga i att hålla dem i kyrkan. Men frågorna om religionens plats i skolan präglas av en onödig nervositet som kan lösas med hjälp av läroplan-erna.

Religionens plats i skolan har under de senaste åren blivit en kontroversiell fråga. I grund och botten handlar det om ett samhälle som inte riktigt vet hur det ska hantera frågor om religion, eftersom det har kommit att upplevas som något främmande av många. Det stora flertalet svenskar har idag för liten egen erfarenhet och kunskap för att kunna frilägga det komplexa mönster som religion utgör. Tyvärr visar många politiker och andra opinionsbildare samma brist på insikt eller väljer medvetet att spela på okunnighetens strängar.

Den nervositet som blir följden kan dock tyckas vara helt onödig. Vare sig det handlar om religiösa friskolor eller skolavslutningar i kyrkan finns det nämligen svar att hämta i läroplanerna.

Redan i inledningen om värdegrund för förskolan och grundskolan betonas det att eleverna ska fostras i överensstämmelse med den etik som förvaltas av kristen tradition och västerländsk humanism. Det handlar om värderingar som jämställdhet, solidaritet med svaga och utsatta, generositet, tolerans, ansvarstagande, rättskänsla och människovärde. Att undervisningen ska vara icke-konfessionell står alltså inte i motsats till detta, utan förtydligar vikten av allsidighet.

Här finns det därför redan ett tydligt instrument för att reglera undervisningen vid svenska skolor, vare sig de är friskolor eller kommunalt drivna. Om en skola inte lever upp till dessa riktlinjer bör det finnas goda möjligheter att sätta in åtgärder eller i nödfall stänga en skola. Att särskilt peka ut religiösa friskolor som ett kollektivt problem är däremot osakligt och skapar istället nya gränsdragningssvårigheter.

I läroplanen för förskolan och grundskolan beskrivs också religion som ett centralt inslag i den mänskliga kulturen. Eleverna ska därför få kunskap om platser för religionsutövning i närområdet, högtider, symboler, berättelser och psalmer. Kristendomens betydelse för värderingar och kultur i Sverige betonas också.

Att lägga en skolavslutning i en kyrka bör därför vara helt i enlighet med läroplanen, både sett till gemensam värdegrund och som källa till de kunskapsområden som eleverna ska få del av. Att få höra en bibeltext läsas, att bli uppmärksammad på symboler i kyrkorummet eller att få höra varför kyrkan firar jul skulle med andra ord kunna vara helt okontroversiellt.

Att tillfället råkar vara en skolavslutning gör inte sakfrågan annorlunda, så länge det är tydligt vad skolan representerar och vad kyrkan representerar. När en präst medverkar står hon eller han för kyrkans budskap och eleverna får då en träning i eget kritiskt tänkande kring hur de vill förhålla sig till det. Svårare än så behöver skulle det faktiskt inte behöva vara.

Jonas Lindberg, ledarskribent

LÄGG TILL NY KOMMENTAR

Grundläggande

  • Allowed HTML tags: <em> <strong> <ul type> <ol start type> <li> <p> <br> <a href hreflang>
  • Lines and paragraphs break automatically.
  • Missing filter. All text is removed

kommentarer

  • Lines and paragraphs break automatically.
  • Allowed HTML tags: <br> <p> <strong> <em> <a href> <ul> <li> <ol> <blockquote> <img src alt data-entity-type data-entity-uuid>
  • Web page addresses and email addresses turn into links automatically.

Filtered HTML

  • Web page addresses and email addresses turn into links automatically.
  • Allowed HTML tags: <a href hreflang> <em> <strong> <cite> <blockquote cite> <code> <ul type> <ol start type> <li> <dl> <dt> <dd>
  • Lines and paragraphs break automatically.
905

Lediga jobb

LEDIGA JOBB

Växjö stift
Uppsala stift
Härnösands stift
Stockholms stift