Dagens Nyheter hade i måndags (12/12 2011) en artikel om hur Hedvig Eleonora scoutkår förlorar sin lokal efter 70 år. Namnet på scoutkåren hör givetvis ihop med församlingen med samma namn som inte längre har råd att ha kvar dem.
För Hedvig Eleonora scoutkår är detta såklart tråkigt men jag vill egentligen inte gå in på det enskilda fallet. Det som artikeln framförallt visar är ett misslyckande för oss att ta vara på en verksamhet som passar som hand i handske för Svenska kyrkan, särskilt i dag.
Scouterna är ett arbete som alltid drivits till extremt stor del av ideella. Scouternas värdegrund, kanske tydligast uttryckt i scoutlagen visar på ett förhållningssätt som verkligen följer Jesus kärleksbudskap. Sannolikt var det därför kyrkoherden startade Hedvig Eleonora scoutkår för nästan hundra år sedan.
Dessutom tror jag att Svenska kyrkan generellt sett har svårt att hitta meningsfull verksamhet för barn i 8-14-årsåldern. Det vi gör för dessa åldrar har en tendens att framförallt locka tjejer. Självklart finns det goda exempel på motsatsen, men den generella bilden tror jag ändå visar detta.
Jag tror scoutverksamhet skulle kunna vara en riktigt bra grund för Svenska kyrkans barn- och ungdomsarbete. Som aktiv både i Svenska kyrkan och i scouterna har jag vid flera tillfällen undrat varför det finns så otroligt få församlingar som bedriver scouting när scoutingen t.ex. inom Svenska missionskyrkan och Evangeliska fosterlandsstiftelsen är en av grundstenarna för barn- och ungdomsarbetet.
Scouterna bedrivs enligt något som kallas för scoutmetoden. Den vill möjliggöra personlig utveckling genom informellt lärande och utifrån allas personliga förutsättningar.
Vid varje scoutträff har man någon form av reflektion eller tankar kring vad man gjort under dagen. Här finns ett självklart tillfälle till en andakt. Första punkten i scoutlagen uppmanar också scouten att söka sin egen tro. Den lilla gruppen, patrullen, fungerar som växtplats. Där kan man få prova på nya saker i en trygg omgivning där allas förmågor kan få utrymme.
Som jag redan varit inne på är scouterna också en rörelse som till väldigt stor del är uppbyggd på ideella krafter. I en tid då många församlingar har svårt att få ekonomin att gå ihop är ideellt arbete nödvändigt. Här kan scouterna verkligen visa på ett ideellt arbete som både är roligt och som ger otroligt mycket tillbaka till ledarna själva.
Mitt förslag är alltså att församlingar som har scoutverksamhet i sina lokaler försöker bli mer aktiva i denna verksamhet. För har vi verkligen råd att stänga ute verksamhet som, t.ex. i Hedvig Eleonoras fall, samlar över sjuttio barn varje vecka?
Läs Dagens Nyheters artikel
Scoutlagen
|
Scoutmetoden
|
LÄGG TILL NY KOMMENTAR