<p>Replik moderaterna och Svenska kyrkan<br>I slutet av oktober har moderaterna partistämma i Gävle. Det finns ett stort intresse både från den breda allmänheten och medierna då m som största parti i regeringsmajoriteten samlas till beslutande möte. Det innebär uppmärksamhet men ställer också krav på ansvarstagande.</p>
För en tid sedan distribuerade nyhetsbyrån TT en intervju med Fredrik Reinfeldt, som publicerats i många av landets tidningar. Rubriken ”Moderater överger försvar och kyrka” var onekligen kittlande men hade knappast täckning i själva texten.
Bengt Olof Dike, Kyrkans Tidning 41/07, är inte ensam om att vilja missförstå eller misstolka statsministerns och m-ledarens synpunkter.
Till stämman har partistyrelsen lagt fram ett förslag som innebär fortsatt moderat deltagande i de kyrkliga valen 2009 när det gäller stiftsnivå och kyrkomöte. Föreningar och kretsar avgör själva på lokal nivå huruvida man vill engagera partiet till val inom församling och samfällighet.
Däremot önskar moderaterna gärna en diskussion mellan de stora partierna huruvida det långsiktigt är bra eller ens önskvärt med deltagande i de kyrkliga valen. Partierna har förvisso många duktiga företrädare i form av förtroendevalda och lekmän som redan gör goda insatser. Frågan är om engagemang och delaktighet måste kanaliseras genom nomineringsgrupper mer eller mindre knutna till de etablerade partierna på nationell nivå?
Relationsförändringen år 2000 med staten skedde inte minst under devisen ”fri att vara kyrka”. Svenska kyrkan som landets i medlemstal absolut största samfund, och genom historia och tradition med en särställning i samhället, har orienterat sig bort från den tidigare formen av en statskyrka. De flesta tycker nog att det är bra.
En fråga som nu diskuteras mycket inom Svenska kyrkan, med inlägg för och emot av biskoparna, är huruvida vigselrätten ska behållas. Ett tydligt tecken på frimodighet och ambitionen att finna en roll som det stora, om än inte statliga, samfundet!
Partistyrelsens förslag innebär att man vänder sig mot tanken på att moderaterna ensidigt ska upphöra att delta eller att någon form av mer eller mindre lösligt sammansatt grupp i moderaternas närhet skapas för att administrera deltagandet i de kyrkliga valen.
Många aktiva i Svenska kyrkan uppskattar nog snarast det nytänkande och den diskussion som m vill bjuda in till.
Sverige är ett land med många röster. Svenska kyrkan – med sina många anställda, lekmän och medlemmar – är en viktig sådan. Är det säkert att partipolitisk närvaro, ytterst med kongress- eller stämmobeslut i bakgrunden, är det bästa för Svenska kyrkan? Utgångspunkten borde alltid vara det enskilda engagemanget och inte strukturen som sådan. På den punkten är faktiskt de stora partierna och Svenska kyrkan rätt lika varandra.
Hans Wallmark
ledamot av moderaternas
partistyrelse
ordförande i stadgekommittén
Annette Lundquist Larsson
ordförande moderaternas
kyrkliga samrådsgrupp
Bengt Olof Dike, Kyrkans Tidning 41/07, är inte ensam om att vilja missförstå eller misstolka statsministerns och m-ledarens synpunkter.
Till stämman har partistyrelsen lagt fram ett förslag som innebär fortsatt moderat deltagande i de kyrkliga valen 2009 när det gäller stiftsnivå och kyrkomöte. Föreningar och kretsar avgör själva på lokal nivå huruvida man vill engagera partiet till val inom församling och samfällighet.
Däremot önskar moderaterna gärna en diskussion mellan de stora partierna huruvida det långsiktigt är bra eller ens önskvärt med deltagande i de kyrkliga valen. Partierna har förvisso många duktiga företrädare i form av förtroendevalda och lekmän som redan gör goda insatser. Frågan är om engagemang och delaktighet måste kanaliseras genom nomineringsgrupper mer eller mindre knutna till de etablerade partierna på nationell nivå?
Relationsförändringen år 2000 med staten skedde inte minst under devisen ”fri att vara kyrka”. Svenska kyrkan som landets i medlemstal absolut största samfund, och genom historia och tradition med en särställning i samhället, har orienterat sig bort från den tidigare formen av en statskyrka. De flesta tycker nog att det är bra.
En fråga som nu diskuteras mycket inom Svenska kyrkan, med inlägg för och emot av biskoparna, är huruvida vigselrätten ska behållas. Ett tydligt tecken på frimodighet och ambitionen att finna en roll som det stora, om än inte statliga, samfundet!
Partistyrelsens förslag innebär att man vänder sig mot tanken på att moderaterna ensidigt ska upphöra att delta eller att någon form av mer eller mindre lösligt sammansatt grupp i moderaternas närhet skapas för att administrera deltagandet i de kyrkliga valen.
Många aktiva i Svenska kyrkan uppskattar nog snarast det nytänkande och den diskussion som m vill bjuda in till.
Sverige är ett land med många röster. Svenska kyrkan – med sina många anställda, lekmän och medlemmar – är en viktig sådan. Är det säkert att partipolitisk närvaro, ytterst med kongress- eller stämmobeslut i bakgrunden, är det bästa för Svenska kyrkan? Utgångspunkten borde alltid vara det enskilda engagemanget och inte strukturen som sådan. På den punkten är faktiskt de stora partierna och Svenska kyrkan rätt lika varandra.
Hans Wallmark
ledamot av moderaternas
partistyrelse
ordförande i stadgekommittén
Annette Lundquist Larsson
ordförande moderaternas
kyrkliga samrådsgrupp
Detta är en debattartikel i Kyrkans Tidning. Åsikterna som uttrycks i texten är skribentens egna.
,
LÄGG TILL NY KOMMENTAR