Guds vägar förpliktigar oss att motarbeta antisemitism

Bo Sandahl skriver i Kyrkans Tidning om det nödvändiga i att vi som kyrka kontinuerligt arbetar med relationen till det judiska folket och med vårt antijudiska arv. Självklart är det så! Svenska teologiska institutets fortsatta uppdrag är att vara en spetsverksamhet för judisk-kristen dialog med lång erfarenhet, god kompetens och ett gediget nätverk av lokala och internationella experter. 

Frågan om den judisk-kristna dialogen har flera viktiga dimensioner. Sandahl lyfter bland annat fram kyrkokonsten – Uppsala domkyrkas judesugga och statyerna Synagoga och Ekklesia – som exempel på det arv vi har att förhålla oss till. 

I dokumentet Guds vägar förpliktigar vi oss att motarbeta antisemitism. Dit hör, som Sandahl mycket riktigt påpekar, att vi tar itu med vårt eget kulturarv. Det kyrkliga kulturarvet handlar om både historia och nutid och påminner oss om behovet av samtal, undervisning och teologisk reflektion. Just kyrkokonsten är också utgångspunkten för det symposium om antijudiska stereotyper som ärkebiskopen tagit initiativ till, tillsammans med Samarbetsrådet för judar och kristna, Judiska centralrådet och Stockholms katolska stift. 

Planeringsarbetet har pågått sedan i våras och symposiet är ett första steg som syftar till att få mer kunskap om hur utbredd förekomsten av antijudiska stereotyper är i svenska kyrkor; att belysa hur denna fråga angår hela samhället; samt att reflektera över hur vi kan förhålla oss till dessa svåra delar av vårt kulturarv på ett kritiskt och konstruktivt sätt. 

Detta är frågor där vi som kyrkor har ett särskilt ansvar, men det är något som angår samhället i sin helhet. Detta är en del av det kontinuerliga och nödvändiga arbete som behöver leda till konkreta resultat – däribland pedagogiskt och teologiskt material om kyrkans kulturarv – i dokumentet Guds vägars anda.