Kyrkomötets internationella nämnd har beslutat att vårt internationella arbete ska heta Svenska kyrkan ACT-alliansen och det nya namnet ska lanseras under julkampanjen i år. 
Beslutet är snabbt taget och är förmodligen bättre förankrat bland de reklambyråkonsulter som ibland får lite för stora skor på Kyrkokansliet än det är förankrat i folkrörelsen Svenska kyrkan. Beslutet liknar den klåfingrighet som en gång gjorde att Sparbanken övertalades av en reklambyrå att ge upp sparbankseken som logotyp för att några år senare återinföra den.

Det är ett olyckligt beslut, kommunikativt och identitetsmässigt. De kommunikativa problemen är uppenbara:
•Förvirrande för ombud och församlingar. Svenska kyrkans internationella arbete börjar precis sätta sig internt efter omvandlingen från Lutherhjälpen och Svenska kyrkans mission. Att nu göra samma resa igen skapar bara trötthet och uppgivenhet.
• Förvirrande för mottagarna. Hur ska våra mottagare förhålla sig om vi byter logotyp stup i kvarten. Ett arbete med en logotyp innebär att vi förvaltar den på ett bra sätt och inte hattar fram och tillbaka.
• Namnet ACT-alliansen är en märklig hybrid mellan en engelsk förkortning och ett svenskt påhäng.  Dessutom är begreppet alliansen redan intecknat i Sverige. ACT-alliansen, är det Svenska kyrkans svar på den borgerliga alliansen? Hur ska ett ombud med insamlingsbössa utanför ICA kunna förklara att pengarna går till ACT-alliansen?
•Att detta begrepp dessutom ska lanseras utan att det kostar en krona extra är en fullständig gåta.
•Tillägget ”Hela världen” angav en identitet och ett uppdrag; ”vi finns i hela världen för att hela världen”.  Vad signalerar ordet ”ACT-alliansen” ? Ingenting!

ACT är en bistånds- och utvecklingsallians.  Men Svenska kyrkans internationella arbete är mycket större än så. Om vi bara jobbade med bistånd är det frågan om varför vi över huvud taget ska driva en egen verksamhet; Röda Korset, Rädda Barnen och Plan är bara tre av många kompetenta biståndsorganisationer. Men nu är vårt internationella arbete som sagt något mer. Det handlar om systerkyrkor, utbildningsinsatser, teologisk utveckling, ungdomsutbyten, vänstift och vänförsamlingar med mera. Allt det som fram till år 2008 rymdes under namnet Svenska kyrkans Mission.
Detta ryms inte inom ACT. Men i den knapphändiga information som kommit från Kyrkokansliet sägs;  ”Att vi ändå berättar om oss som Svenska kyrkan ACT-alliansen är för att vi vill vara konsekventa”. Vad betyder det? Ska vi driva julkampanjen 2011 under namnet Svenska kyrkan ACT-alliansen trots att de insamlade pengarna delvis går till något annat? Är det möjligt? Är det etiskt försvarbart? Vad svarar vi ”när Janne Josefsson ringer”?

Det finns en klok och bra väg ut ur detta felbeslut; att låta det samlande namnet vara Svenska kyrkans internationella arbete. Inget mer, inget mindre! Låt begreppet ”Hela världen” vara ett tillägg när vi vill signalera uppdrag och global samhörighet, låt ”ACT alliance” (på engelska) vara ett tillägg när vi vill berätta om vårt professionella biståndsarbete. Ta fram nya, friska tillägg för att signalera miljöansvar, barnrättsfrågor etcetera.  Men var tydliga med att Svenska kyrkans internationella arbete är den samlade avsändaren. Det är vårt starkaste varumärke och vår djupaste identitet. Vi behåller då också den varumärkesstrategi som vi sagt att vi ska följa runt Svenska kyrkans logotyp.

Den internationella nämndens beslut är, vill vi påstå, ett beslut som är helt oförankrat i rörelsen Svenska kyrkan. Folkrörelseperspektivet att bygga underifrån är obefintligt. Det är i och för sig helt korrekt att Svenska kyrkan på nationell nivå äger rätten till logotypen Svenska kyrkan, men det är definitivt inte samma sak som att äga det lokala engagemanget. Att fatta ett beslut centralt som i efterskott ska förankras lokalt är en dålig strategi i en folkrörelse. Det är dessutom helt på tvärsen med all informationsteori om att först förankra internt för att det ska bära externt.
Därför, riv upp beslutet och fastställ identiteten till Svenska kyrkans internationella arbete!
Pelle Söderbäck

Åke Paulsson
 informatörer i Västerås stift