Daniel Alvunger visar i sin avhandling att socialdemokratin har gått in för att ta makten över kyrkan och förvandla den till ett redskap för det man avser med demokrati. Därför ville jag undersöka vad de faktiskt menar med demokrati.

Det finns två sorters demokrati i Europa: den folksuveräna och den naturrättsliga. Sverige är folksuveränt. Det finns inga principiella gränser för vad en majoritet kan besluta. Det finns ingen annan rättsgrund än majoritet.
Den naturrättsliga demokratin har fasta ramar, nämligen de mänskliga rättigheterna, som finns till och är förpliktande, alldeles oavsett vad majoriteten beslutar. Tyskland är en sådan demokrati, liksom EU. För Sveriges del tillkommer rättspositivismen, som innebär att den enda rätt som finns är den som makthavaren beslutar. Man förnekar varje annan rättsgrund, även mänskliga rättigheter.
Det är ställt utom allt tvivel att socialdemokratins huvudlinje har varit den folksuveräna, rättspositivistiska demokratin. Det är en annan sak, att man när det gagnar ”vår politik” kan vädja till mänskliga rättigheter i urval. Ulf Bjereld tar i Kyrkans Tidning 25–26/07 på sig en omöjlig bevisbörda, när han vill göra gällande att Tage Erlander, Carl Lidbom och Thage G Peterson har varit något annat än rättspositivistiska främjare av folksuveräniteten. Han saknar trovärdighet. Vad som gäller för dessa tre i detta avseende, kan för övrigt sägas om de flesta svenska politiker och jurister.

Dessutom visar Bjereld att han själv är rättspositivist, när det gäller Svenska kyrkan, eftersom han inte kan tänka sig någon annan form. Till det kommer att han söker underkänna min yttranderätt och vill strypa en debatt – se hans sista mening. Det visar att mänskliga rättigheter inte är viktiga för honom.
Rättsordningen i naturrättsligt grundade stater kan ge inspiration till en bättre ordning för Svenska kyrkan. Dessa stater vet sig vara begränsade av och inriktade mot naturrätten – de mänskliga rättigheterna.
De är rättsgrunden och inspirationen för samhällsarbetet. För en kristen kyrka har Guds uppenbarelse i Kristus en än mer avgörande betydelse.
Om Bjereld menar allvar med sin fråga, låt oss då tala om hur till exempel Tysklands grundlag fungerar och vad vi kan lära oss av den.
Problemet med Bjereld är att han inte förstår eller låtsas inte förstå vad naturrätt/mänskliga rättigheter är.

Christian Braw